Innan Bonnie föddes så hade jag vissa saker klara för mig, ni vet, så där kommer jag aldrig göra. Haha, vad jag har fått ta tillbaka mycket. Bland annat: jag skulle inte ha en massa rosa saker och kläder om det blev en tjej- nej det skulle vara könsneutralt. Men sen Bonnie föddes så har rosa kläder bildat en egen tvätthög i tvättstugan. Jag upptäckte till min fasa att jag vid ett tillfälle (okej, det har hänt två gånger. Kanske tre.) slickade mig på fingret för att ta bort en fläck i ansiktet på Bonnie. "Ungen" skulle minsann inte sova i vårt rum längre än nödvändigt, nu känner jag en liten ångest när jag tänker på att hon ska flytta in i sitt egna rum. Jag skulle inte bli överbeskyddande- men hade jag varit ett djur så skulle jag vara en höna just nu. Jag trodde aldrig jag skulle formulera orden "efter allt vi har gjort för dig". Det var i samband med att jag och Johan höll på med hennes rum, river väggar och har oss. Tänkte på när hon kommer bli trotsig och vägrar vara på sitt rum, eller då hon kommer drämma i dörrarna och utbrista "jag hatar er". Det var läskigt när den tanken dök upp.
Allt detta redan, och hon är bara fyra månader. Många år kvar, mycket att ta tillbaka.